Om Pär Ström vore en kvinna…

Igår berättade antifeministen Pär Ström att han kommer att sluta debattera och blogga om jämställdhet och genus.

Anledningen till hans avhopp i debatten är att han känner sig hotad, kränkt och mobbad. De här kränkningarna får han av anonyma kommentatorer på sin blogg men också av journalister. Under chefredaktörens beskydd skrivs det emellanåt småelaka krönikor om Pär Ström och hans idéer. Det är okej att göra det. För en journalist bör inte vara antifeminist.

Nu har många journalister börjat rannsaka sig själva. Vad har man som journalist för ansvar på nätet? I en krönika i Expressen skriver Sakine Madon och Fredrik Krohnman om hatet mot Pär Ström och om det faktum att nättroll och hetsare i kommentarsfältet ofta kan vara journalister. De menar att kåren måste ta sitt ansvar och sköta mediemakten snyggare. Inte mobbas. Och visst har de rätt. Ingen ska bli mobbad på nätet. Varken Pär Ström eller någon annan.

Någon annan. Jag kommer att tänka på Katrin Zytomierska. Hon är lite som en kvinnlig Pär Ström. Hon gapar och skriker och kastar brandfacklor hej vilt utan att göra minsta riskanalys innan. Häromdagen kritiserade hon gymkedjan SATS och deras modell hårt. Det blev ett ramaskri på nätet och hon fick 1904 kommentarer på det inlägget. Det var inte snälla kommentarer. Trots att jag själv bloggade om hennes uttalande och tycker att hon gick alldeles för långt så tyckte jag faktiskt synd om Katrin Zytomierska. För i hennes kommentarsfält var det så fullt av elakheter, påhopp och rena trakasserierna att jag var tvungen att lämna sidan för att ha något hopp om mänskligheten kvar i skallen. Ingen förvarar henne efter det inlägget. Hon får ingen krönika i Expressen där journalisterna tycker att människor varit elaka mot henne. Hon får skylla sig själv. Som hon gapar och skriker.

De flesta som skriver om genus eller antirasism vet hur det är att bli mobbad och kränkt som skribent. Man blir tokspammad av hatkommentarer. Jag har själv stängt ner en välbesökt blogg efter att jag känt mig hotad av rasister då jag skrev ett par inlägg om Sverigedemokraterna. Den som skriver om genus och feminism har det kanske ännu värre. Jag hör och läser ofta om dem som får kommentarer som att de behöver kuk, att de är fula, inte får knulla osv. Men det är ingen som försvarar dem.

Jag menar inte att mobbningen mot Pär Ström är okej. Men jag kan tycka att det är lite typiskt att det är just Pär Ström, mannen och antifeministen som sitter med offerkoftan på sig idag. När det är lika synd om Katrin Zytomierska, som många älskar att hata. Varför försvarar ingen henne i en krönika? Och varför försvarar ingen de kvinnliga speljournalisterna, eller de kvinnliga sportjournalisterna för den delen? De råkar ofta ut för elaka kommentarer eller nedsättande ord då de gör sitt jobb. Kommentarer som deras manliga kollegor aldrig skulle få för samma recension.

Jag tror inte att Pär Ström skulle få samma medlidande efter sitt avhopp i debatten om han vore kvinna. Vad tror ni?

Annonser
Det här inlägget postades i Genus, Media. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Om Pär Ström vore en kvinna…

  1. Bo skriver:

    Pär Ström gapar och skriker inte eller kastar brandfacklor hej vilt. Ni som träffat politiska eller religiösa fanatiker känner igen de svenska kvinnliga tongivande feministerna. De är de som skall ställas till svars för sin del. Pär Ström har inte rätt i allt men han har inte kommit med personangrepp. Eller gett bilder på stympade könsorgan som Maria Sveland gjorde till honom i våras när en mobb förstörde ett möte som han höll i Stockholm. Det finns nu en feministretorik som går ut på att det är mer synd om kvinnor än Pär Ström så han skall inte gnälla. Det är som det klassiska uttrycker: ”Om min granne slår sina barn så kan väl jag göra det”. Det egna ansvaret är puts väck.

    • Pyspunka skriver:

      Bo. Jag vet ingenting om Maria Sveland och hennes auktion/mobb mot Pär Ströms möte så jag kan inte kommentera det så exakt. Det jag däremot vet är att mänga människor, framförallt kvinnor, är provocerade av Pär Ströms antifeminism och ständiga försök att få fram budskapet att män och kvinnor är jämställda. Jag skulle säga att han har kastat många brandfacklor, och det kan jag påstå trots att jag bara följt hans blogg en kort tid. Han vill provocera och vet hur man skapar debatt.

      Men det rättfärdigar såklart inte mobbning och kränkning! Givetvis ska Pär Ström få känna sig kränkt som man. Och givetvis ska han bli behandlad med respekt. Det jag tycker är lite trist. Och lite typiskt. Är att vi tycker synd om Pär Ström idag. FAN! Alla var så dumma mot honom så han var tvungen att lägga av. Så jävla dåligt!

      Men ingen skulle tycka synd om Maria Sveland om hon sa ”nej, jag känner mig kränkt, jag lägger av”. Eller om exempelkvinnan i mitt blogginlägg, Katrin Zytomierska, gav upp. Men nu rör det sig om en man med starka åsikter. En man som känner sig kränkt och påhoppad (trots att han själv är ganska duktig på att sätta ribban högt) och DÅ duttas det. Det tycker jag är ett bra exempel på hur kvinnor faktiskt diskrimineras i media. Män, och framförallt gubbar, har mycket större medialt utrymme jämfört med kvinnor.

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag läser alla kommentarer och svarar i mån av tid.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s