Besserwisserungar

Genom åren har jag blivit smått allergisk mot alla frågvisa besserwisserbarn som inte låter de vuxna prata ifred utan som ska sitta och ge sin syn på saken. De tror liksom att vuxna bryr sig om deras åsikt eller råd. Som när en kompis barn i tidiga tonåren skulle berätta för min man hur man lägger golv på bästa sätt. Ja, min man är inte någon utbildad golvläggare men han behöver inte råd och tips från någon som aldrig lagt ett golv och inte ens vet skillnaden mellan parkett, laminat och trägolv…

Vid ett annat tillfälle satt en elvaåring och mästrade om meningen med Twitter och Facebook. Det är bara för människor som vill ha en massa kompisar som dom egentligen inte känner. Och så ljuger dom och säger att jag har gjort det och det och bla bla bla… Elvaåringen själv hade varken Facebook eller Twitter men visste såklart hur det fungerade ändå och hennes föräldrar tittade stolt på henne med tindrande ögon och tyckte att hon var såååå smart och klok.

Och sen har vi de där små nyfikna barnen som mitt i de vuxnas konversation skriker Vaddå, vaddå, mamma, vem pratar ni om??? Och så kommer mamman in och är överpedagogisk och har en hel föreläsning för barnet om vad eller vem de vuxna pratar om och till slut så dör hela vuxenkonversationen och alla skruvar på sig och tänker att de inte kan säga vad som helst eftersom de har en liten jävla SÄPO-unge vid bordet som lyssnar på allt.

Problemet är ju egentligen inte barnen. För barnen gör ju bara det som de vet är rätt. Om de vuxna skulle säga nu vill vi vuxna sitta i fred och prata vuxenprat en stund så skulle ju barnen lära sig att det inte är någon idé att komma med tips om hur man lever vuxenliv utan snarare gå iväg och göra en barngrej. Men när de tillåts sitta där och komma med snusförnuftiga kommentarer och ge råd och tips så fortsätter de ju! För det är klart att barnen vill ha uppmärksamhet. Frågan är bara om barnen ska ha uppmärksamhet från de vuxna jämt eller om de vuxna kanske ska tillåtas vara vuxna med andra vuxna utan barns inblandning?

Vad tycker ni om när barn tillåts att vara med och diskutera jämt och ständigt?

Annonser
Det här inlägget postades i Barn och föräldrarskap. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Besserwisserungar

  1. Hi, hi. Du vågar skriva det många andra tänker! Fast som förälder kan jag nog stå ut med ganska mycket, både från mina egna och andras barn. Man blir väl liksom härdad?! 😉

  2. Ebba skriver:

    Hahaha det där är ju så himla sant, och jag är inte ens särskitl vuxen än. Fyller 20 i år men har redan lärt mig att störa mig extremt mycket på mindre barn som ska lägga sig i diskussioner. Har två yngre bröder och den yngsta har vänner som är EXPERTER på att lägga sig i, och det värsta är att de inte ens säger smarta saker. Snarare tvärt om. Vill bara banka huvudet i bordet. Hihi.

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag läser alla kommentarer och svarar i mån av tid.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s