Vad är det okej att rapportera om?

Jag funderar ofta på det där med rapportering och vad journalister ska rapportera om. Det har alltid funnits en outtalad överenskommelse att man inte rapporterar om självmord eftersom det anses vara smittsamt. Vi vet också att självskador bland ungdomar är smittsamt, liksom anorexia och skolskjutningar. Det här är ämnen som de flesta redaktioner väljer att inte blåsa upp och gör stora reportage kring just för att inte locka.

Men nu på senare tid tycker jag att det har tummats på det där. Jag tänker på de senaste dagarnas rapportering om den trettonåringen som tros ha hoppat framför tåget på grund av näthat. Nyheten togs upp både på nyheterna och i tidningar och helt plötsligt är det alltså okej att rapportera om självmord….. Kanske för att orsaken till självmordet var nätmobbing och att just nätmobbing är en populär vinkel och ett hett ämne i media just nu. Flickan som hoppade gjorde det lägligt ur mediesynpunkt, om man ska se krasst på det. Men om man ska se på det humant så är rapportering om självmord fortfarande smittsam. Hur tänker redaktionerna där? Ska varje självmord börja granskas på redaktionerna nu? För att se om det finns något journalistiskt hett bakom. Eller kanske skapa rubriker därefter. 13-åring stängdes av från skolan- tog sitt liv. Och sedan kan man spinna på det någon vecka och granska skolan och avstängningar och säkert hitta några rektorer som får avgå av bara farten när drevet kommer.

Igår var det en annan sak som jag funderade på. En påa i P1 berättade om att det blivit allt vanligare med unga prostituerade i Sverige. Det gick att hitta 14 åringar på gatan. Kraftigt drogpåverkade och heta dels på grund av ålder men också på grund av att man antagligen kan knulla rätt friskt med en drogpåverkad ungdom. Vi gör reportage och följer med prostitutionsgruppen. Superspännande. Men också triggande och värsta reklamen för den som är nyfiken på barnsex eller rå sex med påtända ungdomar. De finns därute! Bara att åka dit och plocka.

Samtidigt måste journalister granska, lyfta upp och rapportera. Men var går gränsen? Vilket ansvar har journalister när det gäller rapportering och etik? Och sist men inte minst- håller vi på att flytta den journalistiska gränsen och rapportera även om sådant som smittar och lockar?

Annonser
Det här inlägget postades i Media. Bokmärk permalänken.

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag läser alla kommentarer och svarar i mån av tid.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s