Nämen Gud så mysigt vi har det!

Tänkte vara en god mor och hämta barnen tidigt i dag. Åka på bibblan, fika och göra sånt där som jag inte orkar när middagen är avklarat och vargtimmarna innan läggdags, med skrik och bråk börjar.

Började med Minst på dagis. NÄE! Dumma, dumma, mamma! Ropade han och satte armarna i kors när han fick syn på mig. Sen var det bråk om allt från att han skulle kissa innan vi åkte, att han skulle ta på sig jackan och att skulle försöka prata lite tystare i hallen istället för att gorma och skrika.

Sen var det Mellan på fritids. Han bröt ihop totalt. Grät och skrek som om jag skulle forsla honom mot döden. Jag vill inte åka hem! Vill inte åka till bibblan! VILL INTE VARA MED DIG! Som en riktig drama queen for han runt i rum efter rum. Alla fritidsbarn glodde storögt på mig. Undrade nog hur fan Mellan har det hemma egentligen.

Och hur det var så lyckades jag få in två arga barn i bilen och åka till centrum. Till vårt mysställe. Vår härliga mamma-barn-eftermiddag. Minst kastade böcker omkring sig på bibblan, skrek och vrålade. Mellan blev vansinnig när han inte fick köpa en leksak. Och på Lindex lekte de kurragömma mellan trosorna och for in och ut i provrummen samtidigt som de lät som två galningar som rymt från någon låst institution. När jag stod i kön och de höll på som värst låtsades jag som att de inte tillhörde mig. Det kändes skönast så. Vad är det där för ouppfostrade ungar som springer runt och gapar? Borde inte föräldrarna ta hand om dem bättre? Gå till parken där de kan rusa av sig- Lindex är väl ingen lekplats heller?!

Efter vår helt värdelösa eftermiddag frågade jag vad barnen hade velat göra istället, eftersom de tyckte att allt vi gjorde var tråkigt. Vara på dagis/fritids, spela Lego Star Wars, hålla på med iPaden eller titta på bilder i telefonen. Eller möjligtvis titta på TV, var deras enhetliga svar. Kul ungar.

Annonser
Det här inlägget postades i Barn och föräldrarskap. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Nämen Gud så mysigt vi har det!

  1. Alexandra skriver:

    haha nu är min bebis bara 20 dagar bort, och när jag läser sånt här så känner jag lite ”shit vad sjutton har jag gett mig in på?”. Men förhoppningsvis har jag kommit in i mammarollen lite tills dess att hon är stor nog att börja härja runt 😉

    • Pyspunka skriver:

      Alexandra: Ja det är en hiskelig tur att man inte får ”stora” trotsiga barn på en gång utan att man får små portioner åt gången innan det är dags för trots och tonårskaos.

      20 dagar kvar. Vad spännande! Blir det ks eller vaginalt?

Tack för att du vill lämna en kommentar! Jag läser alla kommentarer och svarar i mån av tid.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s